Kvällstankar..


Varför ska jag egentligen få kroppskomplex när jag är trött? Alltså, psykiskt trött.. Om något så är ju det jävligt enkelt att fixa, för så fort jag har varit på gymet så mår jag så mycket bättre. En gång räcket så ger det direkt ändring i mitt psyke.  Varför kommer det inte komplex för andra saker? Som är lite svårare att fixa. Näsan, för exempel.. Mina ärr som aldrig kommer att försvinna utan ständigt påminna mig om allt? Fast, jag är samtidigt jävligt glad över att det inte är så. 

Är påväg hem nu ifrån K&S, ska sova och ladda för en arbetsdag. Just nu funderar jag över varför gatlyktorna fortfarande är tända, för sist släcktes dom 23.00 och jag druttade på arslet. 

Men sen, för att återkoppla, hur många promenerar och rör sig som jag gör? (Ps. nu slocknade belysningen. 00.00) för att sen kuta iväg på gym 2-3 gånger i veckan?! Men jag faller på kosten. Och jag skulle vilja veta varför. Jag tror att lathet och bekvämlighet kan vara anledningen egentligen.. 

Jag önskar jag kunde vara glad för saker istället. Alltså även när jag är trött. Typ. "Hörrödu, du har faktiskt helt fantastiska ögon. Det är en ovanlig färg" eller sådana saker. Hmpf..    

Nu är jag nattsuddat klart. Förutom en sista sak, jag kan ha pajjat en sak, men det kommer jag fixa, för jag är awesome. Sen håller jag på med världens bästa plan. Muahaha.. 

Godnatt me'er!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Du heter?
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Skriv din lilla hälsning här:

Trackback
RSS 2.0